Sporter, utrustning och kostnader, backhoppning

Det finns oändligt många sporter och människor intresseras av väldigt olika sådana. Vissa lockas av intensiteten i enskilda framträdanden så som ett höjdhoppshopp, eller närkamper som i exempelvis hockey, medan andra tycker att det är mer spännande att följa en person som springer ett långt lopp under flera timmar. De flesta sporter kräver att man har den utrustningen som avses. Det kan röra sig om speciella skor, byxor, racket, glasögon eller liknande. Detta gör att en del sporter är dyrare än andra att utöva. Sporter som kräver stor och väldigt specifik utrustning, exempelvis segling, kostar extremt mycket för utövaren eftersom man behöver köpa allt ifrån båt till startklocka. Andra sporter kräver inte så mycket mer än ett par riktiga skor.

Backhoppning

En sport där utrustning är av stor vikt är backhoppning. Backhoppning är en vinteridrott inom kategorin nordisk skidsport. Man kan tävla individuellt eller i lag. Den som skall köra backhoppning startar genom att från stillastående glida ned för överbacken. Denna övergår sedan i en backe som sluttar något uppåt, och sen slutar den tvärt. Det är efter denna uppförsbacke som hopparen tar sats och påbörjar sitt hopp. Beroende på hur långt utövaren kommer poängsätts hoppet. Storleken på backen och hoppets stil poängsätts på en skalla mellan 1–20. Det är fem stycken domare som bedömer detta. Eventuella avdrag eller tillägg kan göras med avseende på bland annat väderförhållanden.

telemarksnedslag

Landningen efter ett backhoppshopp utförs ofta med ett så kallat telemarksnedslag. Detta innebär att utövaren för ena skidan framför den andra och böjer på knäna. Detta används eftersom man på det sätt bör kunna rätta till obalans framåt eller bakåt och försöka minska fallrisken. Idag utformas utrustningen dock så att det inte går att göra landningen på det sättet. Det viktigaste momentet under hoppet är när utföraren tar sats och lämnar uthoppet.

Utrustning

Backhoppning kräver en speciell utrustning som är utformad för att minimera luftmotståndet. På kroppen har hopparna på sig overaller. Dessa kostar ca 4000 kr. Inför varje tävling kontrolleras overallerna och förseglas, detta för att minimera risken för fusk. Hopparen har även på sig hjälm och skidglasögon‚ men för några år sedan var inte det standard. Då hade åkarna istället bara en mössa på huvudet. Risken för stora skador var då mycket hög. Varje dräkt måste bli godkänd av internationella skidförbundet. De kollar på saker så som luftgenomsläpplighet, tillskärning etc.

Skidorna som hopparen är långa och beror på skicklighet, men även kroppsbyggnad. Generellt skall man ha skidor som är 70 cm längre än sin kroppslängd, alternativt 10 cm högre än kroppshöjden samt en arm uppsträckt rakt uppåt. När man sedan väljer skidor måste man värdera hopparens vikt, vilken böjningsförmåga skidan skall ha. De pjäxor som används är sätta och böjliga, men samtidigt i sidled vara styva. För att få rätt åk-ställning i överbacken och även i underbacken utformas hälen med stöd.

Utrustningen som krävs för backhoppning är dyr och individuellt utvald. Sporten medför en del risker, varför det är extra viktigt att ha korrekt utrustning. Utrustning går att köpa i speciella nischade affärer, men det går också att göra hos många återförsäljare.